wish you where here
igår natt fick jag ett sms av min vän och brast ut i tårar, en obeskrivlig känska och jag visste att hon behövde mig, behövde oss.
efter fem minuter befann jag mig i lasarettet vid hennes sida, visste inte vad jag skulle göra, vad som skulle sägas men fanns där.
aldrig i mitt liv bevittnat något så sorligt och hemskt och jag kan inte ens tänka tanken vad deras familj går igenom just nu.
alla mina tankar går till er familj.
allt jag vet just nu är att livet är så orättvist, lev och njut av vartenda sekund av ert liv,
uppskatta varann och ta hand om varann, man vet aldrig när det är försent.
